Fler recept från Anders Öhman

Hamburgare lyckas jag sällan med. Det kanske beror på att jag gör dem ganska sällan. Men när jag häromdagen läste om Smaskens-Annikas hamburgarextas kunde jag inte burgarbärga mig.

Denna lilla entrérätt har jag ätit på korsen och tvärsen men aldrig fixat till själv. Nu var det läge eftersom jag hade en stump chévrerulle som låg och åldrades i kylen.

 Att baka tomater är ett jättebra sätt att få vinterns bleksiktiga import att bli smakbomber. Jag brukar baka körsbärstomater som jag halverar, men idag testade jag att baka tjocka skivor av normalstora tomater. Jättegoda som tillbehör till kött och fisk, ljumma i sallader eller på mackor.  

Kyckling i lergryta är det lättaste och bästa sättet att tillaga hel kyckling i min mening. Jag utgår alltid från mammas allra enklaste recept och varierar och har aldrig misslyckats. Elegant och smakrik blev denna sherryvariant.

Jag kan fortfarande minnas första gången jag åt en patatas riojanas. Det var min första vinstudieresa och platsen ett gammalt kloster i Rioja som gjorts om till hotell och restaurang. Jag blev helt lycklig av den enkla rätten som kontrasterade mot den flotta inredningen. När jag frågade vad det var kunde jag inte förstå svaret att det bara var lök, potatis, vin och chorizo. Kunde något så simpelt vara så gott?

Julia Childs och Carl Butler må ursäkta, för min egen freestyle-variant av klassikern boeuf bourguignon var faktiskt snäppet bättre än originalen.  Det kanske låter kaxigt men resultatet levererade höga och intensiva smaker. Dessutom är det en allt-i-ett-gryta som bara behöver lite bröd och en sallad för att bli en komplett måltid.

Det blir inte påsk på riktigt om jag inte får en påskbakelse. Jag verkar inte vara ensam om det heller för varje påsk är hyllan med koserverade persikor länsad. Barnsligt gott och så ser ju bakverket ut precis som ett stekt ägg. *fniss-fniss*

Denna klassiker från Bourgogne är väl egentligen en aladåb, eller vad som på svenska blir ”sylta”. Återigen ett exempel på hur de franska köket tar tillvara på allt och gör skön matkonst av resterna. I ursprungsrecepten purear man exempelvis svålen för att göra gelén, men det har jag hoppat över här.

Jag blandar nästan aldrig drinkar och gin är en av de få alkoholhaltiga drycker jag har svårt för. Ändå har jag en tid gått och värkt på en variant av Dry Martini. Hur oväntat var det?

Det absolut första receptet i boken är helt enkelt grönsaker som kokats i marinad. Jättebra som förrätter, på en buffé eller som tillbehör till kötträtter. Anpassar du bara koktiden så kan marinaden användas till purjolök, kronärtskocka, blekselleri, aubergine, paprika och så vidare.